Har testat att lägga om mina dagar den här veckan för att se om det ger mig mer balans i vardagspusslet. Så istället för att träna sena kvällar efter jobbet (vilket alltid är lika motigt) har jag gått upp okristligt tidigt och tränat. Och jag hatar att erkänna det, men det är redan sån skillnad på min energi, humör och motivation. Det är liksom bara onsdag och jag har redan hunnit med fyra träningspass och fått mer kvalitativ fritid om kvällarna än på SÅ länge trots mina långa arbetsdagar. Och jag som alltid bannat äckel som predikar om att "allt handlar om prioriteringar"… Fan.